Habsburgarna: en kort historia om dynastin

Habsburgarna regerade från Wien i 640 år — från 1278 till 1918 — och innehade under större delen av tiden också tronen i Tysk-romerska riket. Hofburg är deras vinterresidens, utbyggt av nästan varje generation, och därför påminner det mindre om ett slott än om en stad som samma familj fortsatte att bygga om.

Det här är den korta versionen, för dem som står mitt i det.

En borg i Schweiz

Namnet kommer från borgen Habsburg, en schwabisk fästning byggd på 1020-talet i nuvarande Schweiz av Radbot av Klettgau. Hans sonson Otto II var den förste som gjorde borgens namn till sitt eget genom att lägga till “greve av Habsburg” i sin titel. Familjens första dokumenterade användning av namnet är från 1108.

Var borgens namn kommer ifrån diskuteras fortfarande: antingen Habichtsburg, hökborgen, eller medelhögtyskans hab/hap, ett vadställe, eftersom det finns en flodövergång i närheten.

Familjen var vid den tiden inget särskilt — grevar med jord i Breisgau och Alsace, som gifte sig med omsorg, tog kyrkliga ämbeten och ärvde när andra adelsätter dog ut.

1273 och flytten till Wien

År 1273 valdes Radbots ättling i sjunde led, Rudolf, till romersk kung. Kurfurstarna valde honom bland annat för att han verkade vara en lättviktare.

Därefter utnyttjade han att Babenbergätten hade dött ut och besegrade Ottokar II av Böhmen i slaget på Marchfeld 1278. Han utnämnde sina söner till hertigar av Österrike och flyttade familjens maktbas till Wien. Från den tiden var dynastin känd som Huset Österrike, och den regerade där till 1918.

Habsburgarna innehade kejsartronen oavbrutet från 1440 tills manslinjen dog ut 1740, och igen — som Habsburg-Lothringen — från 1765 tills Napoleon gjorde slut på Tysk-romerska riket 1806.

Äktenskap som utrikespolitik

Dynastins rykte om att skaffa land genom bröllop i stället för krig är ingen myt; det är den dokumenterade strategin.

Det avgörande var Filip den sköne, äldste son till Maximilian I, som 1496 gifte sig med Johanna den vansinniga, dotter till Ferdinand och Isabella. Filip dog 1506, och Kastiliens och Aragoniens kronor gick vidare till hans son Karl — Karl I av Spanien, Karl V som tysk-romersk kejsare, härskare över ett rike som sträckte sig från Nederländerna till Amerika.

Det var för mycket för en man. När Karl V abdikerade 1556 delade sig huset i två: en spansk linje och en tysk-österrikisk. De regerade var sina områden, höll ihop och fortsatte att gifta sig med varandra, vilket under det följande halvannat seklet gav den tilltagande inavel som gjorde slut på den spanska linjen 1700.

Den fullständiga listan över vad familjen vid ett eller annat tillfälle ägde låter som en innehållsförteckning över Europa: kungar av Böhmen, Ungern, Kroatien, Spanien, Portugal, Sicilien, Lombardiet-Venetien och Galicien; hertigar av Milano; härskare över furstendömen i Nederländerna och Italien; furstbiskopar i hela riket; och på 1800-talet kejsare av Österrike, av Österrike-Ungern och — kortvarigt och katastrofalt — av Mexiko.

Habsburgska käken

Giftermålen inom släkten lämnade ett synligt spår. “Habsburgska käken” är familjens mest kända fysiska drag: en lång, framskjutande underkäke, som läkare kallar mandibulär prognati, ofta tillsammans med en underutvecklad överkäke.

År 2019 undersökte ett team under ledning av Román Vilas vid Universidad de Santiago de Compostela om inavel var orsaken. Tio käkkirurger bedömde 66 porträtt av 15 medlemmar av dynastin, och forskarna ställde bedömningarna mot inavelskoefficienter beräknade ur ett släktträd med omkring 6 000 personer över 20 generationer. Den framskjutande underkäken blev tydligare ju mer inaveln ökade. Filip IV av Spanien hade den mest uttalat; Maria av Burgund, som gifte in sig i familjen 1477, hade den minst. Studien publicerades i Annals of Human Biology (volym 46, 2019) under titeln “Is the ‘Habsburg jaw’ related to inbreeding?”.

Maria Teresia

När manslinjen tog slut 1740 gick arvet till Maria Teresia, och det krävdes ett krig för att behålla det. Hon gifte sig med Frans Stefan av Lothringen, och det är därifrån “Habsburg-Lothringen” hos alla senare kejsare kommer, och familjen lyfte medvetet fram namnet Habsburg igen för att hävda att den gamla dynastin — och alla dess nedärvda rättigheter — fortsatte obruten.

På Hofburg finns hennes avtryck överallt indirekt: hon byggde den kupolförsedda kammaren i Kejsargraven, där hon och Frans Stefan vilar under ett sarkofaglock som väger omkring 1 700 kg.

1918

Den 11 november 1918, medan imperiet föll samman omkring honom, utfärdade Karl I en proklamation som erkände Österrikes rätt att själv bestämma sin framtid, och avsade sig all delaktighet i statens angelägenheter. Två dagar senare utfärdade han en särskild proklamation för Ungern.

Han abdikerade aldrig formellt. Det är en fin distinktion som familjen höll fast vid i årtionden, och det är därför den 11 november 1918 beskrivs som dynastins slut snarare än en abdikation.

Den österrikiska republiken lät det inte stanna där. År 1919 antog den en lag som förvisade Habsburgarna från österrikiskt territorium, om de inte avsade sig varje avsikt att återta tronen och accepterade ställning som privatpersoner. Karl försökte två gånger få tillbaka den ungerska tronen; 1921 upphävde Ungern hans rättigheter och avsatte familjen, medan landet förblev ett kungarike utan kung fram till 1946.

Anspråket övergavs slutgiltigt och formellt den 31 maj 1961, när Otto von Habsburg — Karls äldste son — avsade sig det. Familjens nuvarande överhuvud är Karl von Habsburg.

Mellan de två datumen tog familjen ställning. Under mellankrigstiden var Habsburgarna inbitna motståndare till både nazism och kommunism; Hitler avskydde dem, inte minst för att deras sätt att regera hade varit att låta lokalsamhällen behålla sina egna språk och religioner. Ett habsburgskt motståndsnätverk verkade i hela Centraleuropa under andra världskriget och jagades hårt av Gestapo. En av dess medlemmar, Heinrich Maier, gav de allierade produktionsplatser och ritningar för V-2-raketer, Tiger-stridsvagnar och flygplan. Han avrättades.

Var du kan se dem i Wien

Dynastin finns utspridd över staden, och det mesta ligger inom tio minuter från Hofburg.

Plats	Vad den rymmer
Hofburg	Vinterresidenset: Kejsarvåningarna, Sisi museum, Silverkammaren
Skattkammaren, Schweizerhof	Kronorna, riksregalierna, den heliga lansen, Gyllene skinnets orden
Spanska ridskolan	Lipizzanerna, uppfödda för hovet sedan 1580
Augustinerkirche, Josefsplatz	Herzgruft, där hjärtana förvaras
Kejsargraven, Neuer Markt	Tolv kejsare och omkring 150 kroppar totalt
Stefansdomen	Hertiggraven, där inälvorna begravdes
Schönbrunn	Sommarslottet, och där Frans Josef dog

Delad begravning var regeln snarare än undantaget: kroppen i Kaisergruft, hjärtat i Augustinerkirche, organen i domkyrkan. Vill du förstå familjen på en eftermiddag, gå mellan de tre.